soisyourfaces

Alltså palla att det ska vara så här varje dag i tre år till. Jag är fan trött och sliten nu, och jag har inte fått några läxor och inte ens börjat jobba på lektionerna än. Illa. Riktigt jävla illa. Det sliter som fan på kroppen och gå upp vid sex, håller på att somna på tangentbordet nu vid 6 på kvällen liksom.

Men samtidigt vet jag att det kommer vara så jävla kul på nåt sätt, Jag kommer äntligen få lira med grymma musiker i skolan (Tomas, du är dock alltid i mitt hjärta) och alla verkar ju fett schysta och så. Stämningen är verkligen speciell på Rytmus, när dom snackar om det på skolan så låter det som en jävla slogan, men det stämmer otroligt nog. Och det kan jag säga även om tvåorna och treorna inte har börjat än liksom :P

Det känns lite som det är en kamp mellan Hjärnan och hjärtat. Hjärtat säger att man skulle gå upp fyra bara för att få hänga på skolan typ, men hjärnan säger att det är självmord att ens pendla till täby just nu. Fast egentligen har jag inget emot att pendla, mer känslan av totall utmattning som jag känner nu...

Men fan nu ska jag inte sitta och klaga, skulle bara checka och säga att jag lever fortfarande liksom. Och sätta lite press på Jacob of course :D

Big luwwwwwzzzz // Lage

Idag vaknade jag lite för sent kanske, 13:30... Men det var skönt att sova. Dagens planer var att gå på det där The Voice '09 i kungsträdgården. Jag visste redan från början att det inte var något för mig och att jag inte skulle uppskatta det särskilt mycket. Men jag följde med för att umgås med mina vänner och det skulle säkert ändå bli lite kul. Klockan 18 skulle vi träffas vid Åkersberga station. Dagen till ära tog jag på mig min nya t-shirt...

Som planerat mötes vi alla vid den bestämda tidpunkten, vi var ganska många och jag orkar inte räkna upp alla. Men jag kan säga att den trogne Fredrik Zendi var med, härlig kille... Vi åkte in med tåg och tunnelbana, det var en trevlig resa. När vi var framme mötes vi av miljoner människor... Vi åt på max och klockan 19.59 stod vi och räknade ner tills klockan blev 20.00 och då allt skulle börja. Darin var först att äntra scenen, det var värdelöst såklart. Men det var ändå rätt kul att stå där med sina kompisar och låtsas uppskatta det.

Efter 15 Minuter började jag krokna. Det var oerhört trångt, varmt, folk rökte så mina lungor blev förpestade och vidrig "musik" pumpades in i mina trumhinnor. Jag var omringad av jobbiga och hemska människor som trängde sig och verkade inte visa särskilt mycket respekt för andra. Det var ren tortyr. 15 minuter senare började jag överväga att gå därifrån och jag försökte få med mig Fredrik. Han ville inte och jag stod ut i cirka 20 minuter till och sen började min resa att komma ut ur den hemska klumpen av människor. Men det tog 5 minuter innan jag ens kunde börja röra på mig, folk trängde sig konstant runt omkring, jag hoppas att de var, precis som jag, påväg till en bättre plats. När jag väl började röra på mig var det inte alls lika jobbigt som det såg ut för andra människor, antagligen för jag bara var en... Tillslut var jag ute. Jag hade tillbringat en hel timme i helvetet.

Snart satt jag på tunnelbanan hemåt och lyssnade på underbar musik och mina öron läktes. Synd att jag missade Carro som också var påväg hem ungefär samtidigt som mig, har knappt träffat henne på hela sommaren :( Oerhört skönt att vara hemma nu i alla fall. Imorgon blir det skräckfilmskväll :D

/Jacob